Every now and then I fall apart,

Jag vet inte vad jag ska skriva, jag vill skriva av mig men det finns inte ord som beskriver min känsla i magen, eller klumpen i helsen. Jag saknar mitt gamla liv, det var perfekt.. Vad var det som var fel med det? varför dög det inte? Varför ska jag alltid ha mer? Jag önskar att jag kände någon som visste allt, någon som kunde berätta vad som var rätt och fel vad jag skulle och vad jag inte skulle göra. Jag är tom, något saknas och jag ska inte ge upp förns jag har hittat biten som saknas. Jag ska försöka vara stark, jag ska inte falla isär. Jag önskar bara att det fans någon som kunde förstå allt, folk bryr sig mest om sig sjävla. Det ända de flesta vill är att veta felet, bara för att de är nyfikna inte för att de egentligen bryr sig. Ibland vill de inte ens veta de bara går, jag försöker prata men de bara går iväg. Jag skyller inte på någon, jag lägger lätt skullden på folk det är inte meningen, jag blir lätt sur. Det är för att jag går igenom en tuff period som aldrig verkar ta slut. Jag undrar hur allt kommer gå hur det kommer sluta vad som kommer hända. Jag skrev inte det här för att jag vill ha en massa uppmärksamhet eller frågor, bara för att jag vill skriva av mig och lite för att veta om någon bryr sig.'

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0